Nu har jag inte gjort något inlägg på ett par dagar, och det beror på brist på både nät och tid!
Det är ett digert proram här, ska jag säga...
I söndags åkte vi buss HELA dagen. Drygt 60 mil! Ja, vi gjorde några avbrott, för sevärdheter och lunch, men det var lång tid i bussen!
Vi åkte rakt in från kusten i Antalya, uppåt, uppåt, 1825 meter över havet.
Vi gjorde bl.a. avbrott vid en karavan-seralj, ett slags "hotell" för karavanerna på sidenvägen från Kina.
Seraljerna ligger på ett avstånd av 40 km, så långt som kamelerna orkade gå på en dag.
Många av seraljerna är välbevarade än idag...
Vårt mål för denna långa resa - och för hela Turkiet-resan egentligen - var Kappadokien.
Så här står det i en resetidning:
Efter timmar på landsväg inåt land från den turkiska medelhavskusten, tappar naturen plötsligt fäste. Vad som syns känns inte längre rimligt. "Ett annat land", frågar jag. "Ett annat stjärnsystem", föreslår naturen. Välkommen till Kappadokien.
Vårt första mål, innan vi kom fram till hotellet, var en av över 200 underjordiska byar, som finns i hela området.
Här har folk levt skyddade från fientliga folkslag. Det finns byar, som är elva (11!) våningar under jord...
Vattenbrunn, som försörjde dom boende med friskt vatten.
Vi hukade genom trånga gångar på sluttande sandstensgolv...
Så kom vi fram till vårt hotell, Turban hotell i Ürgüp.
4-stjärnigt enligt turkiskk standard, men nja...
På måndagen tillbringades hela dagen på Kappadokien-området, som är ungefär 100 kvadratkilometer stort.
Området är ett sedan miljoner år sedan ett eroderat vulkanområde, där resterna står kvar som svampar ur jorden! Klipporna kallas fairy chimneys i folkmun.
Det är jag i den röda jackan!
Dom är HÖGA!
Det finns massor av uthuggna bostäder i klipporna - och det bor fortfarande folk i många!
Nu för tiden har dom el och vatten indraget...
Bostadshus år 2013...
Turkiska Kappadokien är ett äventyrslandskap - som hämtat ur en serietidning.