Det har varit en orolig tid här sedan i torsdags i förra veckan, när maken fick en stroke och togs in på sjukhus. Han är helt klar i huvudet, men kontakten mellan hjärna och ben har brutits och han måste lära sig gå igen.
Det går bra, sjukgymnasten är nöjd med honom och han ska få komma hem på måndag.
Idag är dotter Fia och barnbarnet Vincent och hälsar på honom på sjukhuset.
Det har inte blivit mycket gjort här hemma, kan jag lugnt säga, oron gnager...
Men idag tog jag en tur i trädgården och kollade vad som blommade.
Det har inte kommit något regn här sedan den 19 juni, så det är nästan en månad sedan!
Malvorna är riktiga högsommarblommor och verkar inte störda av torkan.
Floxen har slagit ut, både rosa och vita, och hortensiorna är fulla av knoppar.
Vinbären har mognat och jag måste köpa syltsocker och göra sylt...
På altanen börjar det också slå ut; Änglatrumpeterna och de rödblommande jordgubbarna har börjat blomma och den övervintrade dipladenian (bägarrankan) ser ut att ha klarat ännu en vinter! Det lilla clementinträdet grönskar, men frukterna är förfärligt sura...
Några rosor blommar; den orange austin-rosen och den röda "That´s Jazz".
Nu väntar en rehabiliteringstid här hemma för både maken och mig...